MBK, Bangkok.

Liv redo för some serious shopping.

Peri Neum?

Vårt hotell i Bangkok ligger nära Skytrain-banan. Slutstationen åt ena hållet heter "On Nut" och åt andra hållet "Mo Chit". Hm. Vi som bor mitt emellan - var bor vi, egentligen? Florida betyder säkert "Mellangård" på thailändska.

Tillbaka i Bangkok.

Utdömt hus i centrala Bangkok. Hela väggarna var tapetserade med ovan affisch. Oklart vad det är på bilden men det känns som att svenska Anticimex skulle bli monstermat i Bangkok.

Kungens palats.

Kungens palats (det var här vi inte fick fotografera - för att rädda vår guides... liv, typ. Kanske kommer hans fru tillbaka nu?). Där inne fanns en otroligt intrikat skulptur av kamelben som tagit åtta hantverkare tre år att tillverka. Oklart hur många kameler det gick åt. Också på bilden: två (mycket trevliga) amerikaner som åkt till Thailand för att belöna sig själva efter att ha varit med och vunnit borgmästarvalet i Atlanta. De hade först tänkt åka till Koh Samui men ångrade sig efter att vi berättat om de olika öarna.

Hemma hos Edward Scissorhands.

Välkamouflerad elefant i slottsparken vid Rama IV's sommarpalats. Vår guide gjorde en lååång utvikning om att det är här delar av filmen The King and I utspelar sig.

Oj ursäkta, ers mildhet.

Helt plötsligt råkade vi gå fel någonstans och hamnade mitt i Buddhas sovrum. Grymt pinsamt.

Checking out the ruins and stuff.

Vi har brutit oss loss från klungan och fått ca 30 minuter "egen tid".

Taking the path... more traveled.

När fan blir gammal blir han turist. Normalt sett brukar vi vara våra egna guider - men för omväxlings skull bestämde vi oss för att faktiskt söka upp lite hardcore sightseening: vi bokade en endagars buss- och båtresa till diverse tempel och palats. Först: Thailands största bronsbuddha (självklart förgylld, som allt annat i Thailand).

Nere till höger kan man se vår guide - en kort, energisk och mycket artig man. På bussresan till templet fick vi följande korta anekdot för att understryka varför vi inte fick fotografera inne i palatset (sista stoppet): "I tell all customer, all times: no picture. One time, customer take picture anyway! They suspend license - one month! [Otydlig del om hans son och dotter]. My wife leave me, long time ago. So please - no pictures. Its best for you and me.

Storstads-Liv.

Bangkok har ca 10 miljoner fasta innevånare... och en Liv. Här: nyvaken, mitt i rusningstrafiken.

Mamman och Liv redo för takeoff.

Total restid: 17 timmar.
Första delen: 2 timmars flygning Stockholm-Moskva. No problems.
Mellanlandning i Moskva: 6 timmar. Vet inte om det är flygplatspersonal eller ryssar... men av de vi träffade var 99% sura och otrevliga (ja, jag låter gubbe, jag vet).
Sista etappen: 9 timmars flygning Moskva-Bangkok. Framme!

Sista vällingen i Sverige.

Gear check.

Badanka, check. Gosedjur, check. Snuttefilt, check. Kl 21:30, Quality Hotel Arlanda, Liv kontrollerar packningen en sista gång.

Cross-over logo-plankning. Typ.

Infratek aint nothing to fuck with.

Öppet brev till SJ

Riktigt trött efter sista turnéstoppet med tillhörande efterfest. Skönt med X2000 till Karlstad.

Men...? In mot perrongen rullar ett tåg som var modernt ungefär samtidigt som frenologi var spetsvetenskap. En högtalarröst informerar helt ogenerat: "X2000 mot Karlstad har idag bytts ut mot lok och vagnar på grund av... " (wait for it...) "...fordonsbrist."

Vänta nu... Fordonsbrist?

Kära SJ,

En idé som vi, några hundratusen av era kunder, ödmjukast skulle vilja framföra är: varför inte kontrollera i FÖRVÄG (jo, vi vet att det är djärvt) vilka tåg ni har?

Alternativt acceptera att jag från och med nu kommer betala er i navelludd... på grund av pengabrist.

Er vän,

Petter

Obra.

Men...? Att täcka nödutgångar med stål och svart tyg är generellt sett frowned upon i Räddningstjänst-kretsar. Försök igen? 

Fiiint.

[Edit: Oj, texten syns dåligt - klicka på bilden för att läsa den. Jo, klicka nu. Klicka sa jag. Seså - klickeliklick!]

KGB sa Bill. Leif GW sa Bull.

Ibland skulle man kunna tro att löpsedelduellen är regisserad... men det är nog snarare så att kvällstidningarna är lite som mediavärldens Bill och Bull - korkade tvillingar, helt enkelt.

Adjö Malmö

För två timmar sen stod här en scen, med runt 5 500 fulla tjejer framför. Nu ska jag gå och lägga mig i en gul buss.

Tant Myggans mockasiner.

På promenad med Linda och Tilly. Uselt väder, blomspruteregn och snålblåst. Dåliga pappan har glömt vantar… Livs händer blir väldigt kalla. Pappan gör en Macgyver Light - ett par moderiktiga mockasiner (fådda av Tant Myggan) får fungera som temporära vantar. Tant Linda och Tilly fnyser åt dåliga pappan och tycker att ett par vantar kan man väl komma ihåg. Liv något fundersam, men varm om händerna.

Höstpromenad...

Liv och pappan på väg hem efter en lååång promenad i ett kallt och höstklart Karlstad.

Att promenera, dvs aktiviteten "att gå för gåendets skull", har alltid tett sig lite märklig för mig. Börjar fatta nu...

Livet är ett nollsummespel.

SMS-konversation mellan mig och "Lars O med snöppen" (som han står som i min telefonbok ... efter att han fick tag i min telefon för runt 6 år sen):

Me: Jag står med en öl på 1) en VIP-hylla ... 2) i Örebro. Det ena tar ut det andra.

Lars O med snöppen: Jag är 1) sprängpackad 2) i hissen på väg hem. Det ena tar ut det andra.

Me: Livet är ett nollsummespel min vän. Hälsa familjen. Puss

Sextåget till Linköping.

Det låter roligare än det är.

Gmail-teamet är tydliga.

... kan jag uppleva andra problem också...?

Livat i skogen

Resultatlös kantarelljakt. Liv lackar ur och tar en powernap.

Pappaledig.

Första pappalediga dagen. Liv och pappan besiktar bilen. Tre ettor, klart godkänt.

Italien, pizzans hemland.

Äkta italiensk pizza bakas med kärlek och omsorg av gråhåriga, roskindade italienska matmödrar. Typ.

Hmm... Sverige kanske borde exportera Köttbullsautomaten och Ärtsoppefontänen?

Bergamo

Bergamos gamla stad. T (mitten) fönstershoppar, A (till höger) visar en traditionell litauisk träskodans medan M (till vänster) låtsas tillhöra ett annat sällskap.

Först!

Hotell Galaxen, Borlänge har helrenoverat hela våning 5. Jag är först i rum 512.

Pajasknogjärn

... när man vill klappa säften men ändå vara lite lättsam och spexig.

Precis sôm e tavle

Förlåt ett plötsligt utbrott av nationalromantik. Sverige är otroligt vackert. Nej, min sunkiga kamera förmår inte till fullo förmedla vyns storslagenhet - ni får lita på mitt ord.